hjalmsattra

Idag var nog nästan den dag som jag känner är den dag som hittills varit mest vårig. Det var varmt och soligt, och stallplanen började luckras upp. Underbar känsla!

 

Jag tog in Mabuza och började borsta av henne. Hennes päls är just nu lite sträv. Känns ungefär som en strävhårig tax ;) Fäller rätt bra i alla fall. Så snart är hon nog svart igen. Muggen är mycket bättre, vilket är otroligt skönt. Hoppas bara inte våren blir geggig. Då lär det väl "blomma upp" igen.

På med lokselen och upp på ridbanan. Hade bestämt mig för att ha lite mera styrövning idag. Först ville hon nog inte alls, men efter lite bestämd övertalning, fick jag henne att göra vad jag sa åt henne. Första gången faktiskt. När mamma går framför, blir Mabuza som en kylskåpsmagnet på ett kylskåp. Mabuza bara trampar efter mamma, och lyssnar inte så jättemycket på mig. Ibland kan det ju vara bra att hon följer mamma så bra, men kanske inte när jag ska lära henne att ta styrning. Vi körde både över skaklar och in bland bommar. Allt gick hur bra som helst, efter mamma hade visat att det gick såå bra att gå över tex skaklarna. 

Så när jag kände mig nöjd med styrningen, började jag leda in henne i skaklarna och göra halt i dem. Tillslut stod vi rätt i skaklarna och då kunde jag ju inte låta bli att ta upp skaklarna till rätt höjd. Och inte gjorde det Mabuza något. Så vi körde henne ett par steg framåt. Ville inte gå mera steg, då vi skulle behövt vara 1-2 personer till för den övningen. Så nu känner jag mig laddad att fortsätta inkörningen!

 

(bild snodd från hjalmen.blogg.se)

 

Efter Mabuza, var det Catrin o Monéts tur.Förra gången gick ju Monét i vagnen. Men då det var en shettisrockard, så var den en anings för kort, om vi tex skulle trava. Så denna gång tog Catrin med sig sin egen rockard till stallet. Skaklarna var verkligen jätte, jättelånga! Men i dagsläget var det inte något problem. Han ska bara lära sig att dra vagnen. Vi testade lite svängar för att se om Monét var lika lugn som när vi slutade förra gången. Och det var han. Så Catrin cirkulerade runt med lite svängar på ridbanan. Tillslut var det lite tråkigt att gå med, så jag gick och satte mig och tittade på när Catrin körde runt. Var bara ibland jag fick gå dit och "dra igång" honom, när han "fastnat" någonstans. 

Vissa hästar känns nästan lite som om de är inkörda sedan födsel. Och Monét är en sådan häst. Nu ska tilläggas att man inte ska bli övermodig, utan ta alla steg i rätt ordning. Och Catrins lugn smittar av sig på ungshästarna, vilket är jättebra.

 

Catrin och jag, konstaterade att vi just nu är inne i ett inkörningsflow. Superkul!