Onsdag 6 april
Idag var det Rosies och Monéts tur att få nya skor. Rosie har äntligen blivit så pass bra att sko, att hon numera står helt snällt och äter, medans pappa Einar spikar på skorna. Förr om åren har vi fått haft henne i en spilta och fixat och trixat för att klara ut det. Men med tålamod får man på skor på de allra flesta. Även om det i hennes fall faktiskt har tagit rätt många år. Och det är ju rätt tur att de är så små ;)
Monét har bara haft skor en gång tidigare. Han är lite rädd för ljudet när hammaren slår i järnet. Så varje gång hammaren når sömmen (som spiken heter i hästskorna), så rycker han till. Därför står jag brevid med ett litet rep runt hans fot, samtidigt som jag klappar och lugnar honom. Det fungerar såå himla bra. Hovslagaren behöver inte vara rädd för att skada sig själv, och hästen känner att det är vi som har kontrollen, och lugnar sig jättesnabbt.
Tror att Monét står helt själv om ett par gånger. Det gick redan bättre, från förra gången.
(Monét får broddar)
Annars är det rätt så lerigt på Hjälmsättra just nu. Var ju så väldigt torrt och fint, när snön smälte bort. Men efter det har det regnat ett par gånger. Och jag tror marken är så mättat (alternativt tjäle?) så vattnet rinner inte undan så bra. Och det märks i hagarna. Hästarna är rätt så leriga när de kommer in på eftermiddagarna :D
Tur att det inte jag ensam som ska fixa till det ;) Medryttarna på eftermiddagarna har det dem gör nu ett par veckor framåt.
Vi har haft markarbete nu i ca 2 veckor. Så nu börjar vi med lite hoppövningar, för att så småningom avsluta med hopptävlingar. Hästar och elever har nog längtat lite efter dessa övningar. Men hos oss, får man anpassa sig efter underlaget. Och det går faktiskt jättebra. När det är lite halare ute på banan, tränar vi mera dressyr och svårare övningar som inte kräver så mycket fart. Och när det är torrt och bra på ridbanan, blir det hoppning och liknade lektioner.
Snart ska jag upp till mina "tanter". Hihihi, jag är lika gammal (och äldre än en del). Det är ett gäng mammor som ridit när de var yngre och nu längtat efter att ta upp sitt gamla intresse när barnen börjat rida. (Har faktiskt några som är så unga att de inte har barn också). Men det är kul och uppfriskande att träffa dessa två grupper också. För resterande av veckan, träffar jag "bara" barn och tonåringar. Vilket är det bästa jag vet!
Ses på ridbanan!
Monét har bara haft skor en gång tidigare. Han är lite rädd för ljudet när hammaren slår i järnet. Så varje gång hammaren når sömmen (som spiken heter i hästskorna), så rycker han till. Därför står jag brevid med ett litet rep runt hans fot, samtidigt som jag klappar och lugnar honom. Det fungerar såå himla bra. Hovslagaren behöver inte vara rädd för att skada sig själv, och hästen känner att det är vi som har kontrollen, och lugnar sig jättesnabbt.
Tror att Monét står helt själv om ett par gånger. Det gick redan bättre, från förra gången.
(Monét får broddar)
Annars är det rätt så lerigt på Hjälmsättra just nu. Var ju så väldigt torrt och fint, när snön smälte bort. Men efter det har det regnat ett par gånger. Och jag tror marken är så mättat (alternativt tjäle?) så vattnet rinner inte undan så bra. Och det märks i hagarna. Hästarna är rätt så leriga när de kommer in på eftermiddagarna :D
Tur att det inte jag ensam som ska fixa till det ;) Medryttarna på eftermiddagarna har det dem gör nu ett par veckor framåt.
Vi har haft markarbete nu i ca 2 veckor. Så nu börjar vi med lite hoppövningar, för att så småningom avsluta med hopptävlingar. Hästar och elever har nog längtat lite efter dessa övningar. Men hos oss, får man anpassa sig efter underlaget. Och det går faktiskt jättebra. När det är lite halare ute på banan, tränar vi mera dressyr och svårare övningar som inte kräver så mycket fart. Och när det är torrt och bra på ridbanan, blir det hoppning och liknade lektioner.
Snart ska jag upp till mina "tanter". Hihihi, jag är lika gammal (och äldre än en del). Det är ett gäng mammor som ridit när de var yngre och nu längtat efter att ta upp sitt gamla intresse när barnen börjat rida. (Har faktiskt några som är så unga att de inte har barn också). Men det är kul och uppfriskande att träffa dessa två grupper också. För resterande av veckan, träffar jag "bara" barn och tonåringar. Vilket är det bästa jag vet!
Ses på ridbanan!
Kommentarer
Trackback
