hjalmsattra

Japp idag var det då dags för skogs DM..
Tävlingen låg rätt långt bort. Ca 3 mil norr om Uppsala. Så vi fick starta från stallet redan strax efter 07.00 på morgonen. Tur att Trixie är snäll att lasta! Annars kan ju det vara ett gissel om man får trassla med en ovillig häst. Trixie går lungt och snällt, direkt på.

Väl på Å-gården, Vattholma, var det bangenomgång. Då går banbyggaren runt i de olika stationerna och talar om hur det är tänkt att man ska göra. Han visar inte exakt vilken väg man ska ta, utan det är upp till varje kusk att tex tänka ut bästa vägen mellan olika portar som är märkta med A-J.

Efter bangenomgången var det 30 minuter mellan varje start. Min start blev 12:30. Så jag hann gå runt och kika lite medans första ekipaget körde. Varje station tar nästan 30 minuter, och det var för dagen 5 stationer.

När det sedan var min tur var Trixie selad och fixad och jag ledde in henne i station 1 som är en funktionskontroll. Det innebär att de kollar att allt ser bra ut. Att selen är putsad och hel, att hästen är ryktad och har fina hovar, att kusken har rätt utrustning (säkerhetsskor - sko med stålhätta, hjälm med skärm, sax att lyfta timret med). 
Allt detta gick bra. Fick i o för sig dra åt lokremmarna ngt, då han tyckte att de skulle sitta hårdare. Så är det nästan alltid. Olika människor tycker olika. Men det kändes helt okej.
Sedan var det dags att sätta fast stöttingen och köra en liten åtta, så domaren kunde kolla att draglinjen såg bra ut. Det ska bli en rak linje mellan draglädret på selen ända ner till skakeln. Och det var det. 
Så då körde jag direkt in i station 2.

(hade ingen kamera med mig, så det får bli lite "gamla" bilder)

Station 2 startade så att man skulle lasta på 8 stockar på stöttingen, sätta fast dem med kedjor och "björn". (läs mer under tisdagens inlägg) och sedan köra portarna A-J som låg lite trassligt i en ganska så brant backe i relativt djup snö. Fast det gick otroligt bra. Trixie lyssnade sååå himla bra på mig!! Ibland kan hon bli som jag skrev, lite stressad av vagnar o dyligt, men inte idag! Tror jag klarade hela banan utan att riva mer än kanske 2 pinnar som stod uppställda brevid träden för att man ska ta ut svängarna ordentligt. Så jag var riktigt nöjd när jag lastat av mitt timmer igen och tagit ut Trixie ur stöttingen. Då säger domaren i station 2 att jag glömt köra J... Åhh vad besviken jag blev!! Det som gick så jättebra!! Fast man får köra de andra stationerna ändå. Det blir "bara" en massa straff för just station 2..

I station 3 skulle man göra ungefär samma sak som i 2:ans. Dock var det liksom kopplat ytterligare en stötting bakom den första. Bock o get tror jag det kallas för ;D
I denna station var det också inlagt 3 halter. En på relativt plan mark, en i brant uppförsbacke, och en i nedförsbacken. Första halten gick galant. Andra åkte hon bara bakåt i... Är inte så van med tung last tror jag ;)
Nedförshalten stod vi fint i. Fast en decimeter för tidigt.. så när vi skulle dra fram lasset ytterligare en decimeter, trycktes hon återigen av tyngden i lastet ner för backen. Och det är ju rätt svårt i hal snö också..
Portarna gick återigen galant. Ena porten låg i en otroligt brant uppförsbacke, så jag fick köra Trixie med en hand och hålla i mig i stöttingen med den andra. Men vi klarade porten ovanför backen ändå!! Jag är såå stolt över mig och Trixie!! Och jag kom ihåg J!!

I station 4 skulle man dra upp stockar på en underliggande stock med linor och en "jättesax" Trixie gick så fint i skänkelvikning med linorna. Lyssande kanske lite väl mycket stundtals och klev då över linorna ibland. Och kändes så där "sy tråds lätt" och otroligt "mjuk och lydig". Ett riktigt dressyr Ess! Fast det står alltid besserwissrar utanför banan och undrar varför jag har så skarpt bett. Bettet jag har på Trixie är ett pessoabett och är nog det allra snällaste bettet efter vanliga bridongbett. (de som de flesta shettisarna har). Jag har pessoabettet på, därför Trixie ibland kan skena iväg med mig o vagnen annars. Och då vill jag ha lite mera kraft att bromsa.. Fast de utanför ser ju bara mín fina dressyrhäst som vill lite mycket och då backar över linorna ibland.. Och alla ni som ridit Trixie vet ju att hon bara går så där fint med huvudet (på tygeln) när hon har en hand hon är nöjd med. Annars blir ju också hon stark och svårsvängd.
Hur som helst gick allt galant. Fast jag fick hjärnsläpp igen och kom inte ihåg hur man skulle köra för att få stockarna utan att jag lyfter upp dem på underliggarna, att lägga sig som lager två...
Tänk om jag hade en tränare! Vad duktiga vi skulle bli då, jag och Trixie!
Ja ja, Jag fick lämna stationen lite ogjord.. Men som sagt - Ni skulle sett mina skänkelvikningar och framdels-/bakdelsvändningar med bara en hand. Då hade ni också ändå varit nöjda!

(förra året, då jag lyckades med "bänken")

I station 5 var det en jättelång stock (8 meter!) som skulle dras runt en bana. Här var det också en liten ruta på 1,5*1,5 meter som man skulle vända hästen i, med linor och en "jättesax" bakom sig. Och det gick ju så´klart lika bra som i station 4, för hon var sååå mjuk o lydig. Sedan drog vi som sagt, stocken längs en bana med bokstäver. På ett ställe, var svängen 90 grader och det gick inte att "bara" svänga in, då det var för trångt med 8 meters släp.. Då skulle man vända hästen, hästen fortfarande fast med linorna i stocken, helt om. Så då körde jag Trixie brevid stocken "baklänges". Hon puttade alltså stocken framför sig! Supercoolt!!! Ska visa det på ngn uppvisning i framtiden. Det är hur coolt som helst!! Och det fixade vi ju så´klart! (Stolt som en tupp är jag!!)
Funktionärerna var imponerade. Jag var den enda som fixat svängen så fint sa dem!!!
Efter den svåra svängen, var det en hög stock som Trixie skulle "gå cavalletti" över. Mitt över stocken, skulle jag koppla loss min "dragstock" så den kom under "cavallettistocken". Annars hade ju den puttat ner "cavallettistocken". Jag kopplade loss och la sedan kedjan under "cavallettistocken" och kopplade på "dragstocken" igen. Gick jättebra!! Sedan var det "bara" lite fler klurigheter tills jag slutligen koppade loss linorna och lämnade tävlingen för denna dag.

(Förra årets långstocks station)

I väntan på prisutdelningen, satt vi en urmysig, urskottad cirkel med halmbalar och renskinn runt en lägereld.
Jag hade ju inga förväntningar på någon placering, då jag ändå hade "misslyckats" i 2 stationer. Men jag satt ändå kvar o väntade, i respekt för de andra tävlande och funktionärer/domare.
Fast det visade sig till slut att JAG och TRIXIE kom 2:a!!! Bra va´?!