Lördag 5 juni
Ett strålande vackert väder var vad som väntade oss denna dag. Underbart! Det var kanske lite kyligt för mina bara ben första lektionen mellan 9-11:00. Fast de kan härdas lite, så de får lite färg. Just nu är de mera blåvita än fint ljusbruna ;)
Ja, vi hade fikaritter denna lördag också. Så denna gång var det grupperna 9:15, 10:15 och 11:15 som hade dubbellektioner. Första gruppen är det lite större tjejer o killar i, så de fick rida brevid skeppsdalvägen en bit, så vi fick galoppera på lite andra vägar än vad vi alltid gör. Det är ju alltid kul. Ombyte förnöjer säger man ju.
Sista biten, för att slippa gå tillbaka längs vägen igen, går genom skogen. Och just nu är det rätt geggigt. Och jag är inte så bra på klä mig efter vad jag ska göra. Så jag hade foppatofflor på mig :D Fötterna fick lerbada. Fast det kanske är bra för huden;)
Alla grupperna såg ut att mysa i gräset när hästarna stod uppbundna i träden medans vi människor åt lunch eller fika. Hästarna var för den delen också rätt nöjda. De fick ju äta färskt gräs medans de vilade.
Idag var ju dagen också då vi skulle kolla om Alien var dräktig! Veterinären kom ut på lördagen, då hon har så fullt upp med ultraljudsundersökningar, insemineringar, fölningar osv att hon inte hade tid under veckan. Vi skulle också passa på att vaccinera en tredjedel av vår hästbesättning. Kostar lite för mycket att ta alla samtidigt.
Å hur gick det då undrar Ni kanske? Både bra och dåligt antar jag. Den största fosterblåsan hade skrumpit ihop. Fanns dock ytterligare två väldigt små fosterblåsor. Var väl dock tveksamt om de skulle ta sig. Och om de gjorde det så var det tvillingar. Och det är tydligen något som man inte vill ha. Utan då brukar man ta bort det ena fostret. Och det är ju alltid farligt att göra ingrepp. Risken är då stor att båda dör.
Så vi får se under veckan om hon går in i brunst igen eller inte. Hur som helst vilar hon nu, för att de små "blåsorna" ska ta sig och bli bebisar. I annat fall blir det till att åka i slutet av veckan för ytterligare en insemination.
Vet inte om jag skrivit om det tidigare, men vår lilla kaninhona försvann natten till söndagen (familjedagen). Det som var värst i den historien, förutom att det givetvis är väldigt tragiskt att Daisy inte kommit tillbaka ännu, är att hon efterlämnade sig 5 små, små kaninungar. Dessa 5 ungar har vi nu uppe i Irénes hus och "flaskmatar". Läste på nätet att det i stort sätt var omöjligt att föda upp kaninungar för hand. Och hade därmed inte så stor förhoppning om att det skulle få ett lyckligt slut. Men man vill ju ändå försöka! Så vi åkte iväg och köpte kattmjölsersättning (var det bästa enligt djursjukhusen) och började mata dem. Första dagarna gick kaninerna ner i vikt, och tyckte inte så värst mycket om mjölken. Det var ju inte "mammas".. De vägdes före och efter matning på en brevvåg för att vara säker på hur mycket ersättning de fått i sig. Men nu en vecka efter "omhändertagandet", så äter kaninerna med full aptit och börjar nu stadigt öka i vikt. Förhoppningarna på att de ska klara sig är nu mycket, mycket större!
(några av bebisarna. 4 "svarta" och 1 "vit").
Ja, vi hade fikaritter denna lördag också. Så denna gång var det grupperna 9:15, 10:15 och 11:15 som hade dubbellektioner. Första gruppen är det lite större tjejer o killar i, så de fick rida brevid skeppsdalvägen en bit, så vi fick galoppera på lite andra vägar än vad vi alltid gör. Det är ju alltid kul. Ombyte förnöjer säger man ju.
Sista biten, för att slippa gå tillbaka längs vägen igen, går genom skogen. Och just nu är det rätt geggigt. Och jag är inte så bra på klä mig efter vad jag ska göra. Så jag hade foppatofflor på mig :D Fötterna fick lerbada. Fast det kanske är bra för huden;)
Alla grupperna såg ut att mysa i gräset när hästarna stod uppbundna i träden medans vi människor åt lunch eller fika. Hästarna var för den delen också rätt nöjda. De fick ju äta färskt gräs medans de vilade.
Idag var ju dagen också då vi skulle kolla om Alien var dräktig! Veterinären kom ut på lördagen, då hon har så fullt upp med ultraljudsundersökningar, insemineringar, fölningar osv att hon inte hade tid under veckan. Vi skulle också passa på att vaccinera en tredjedel av vår hästbesättning. Kostar lite för mycket att ta alla samtidigt.
Å hur gick det då undrar Ni kanske? Både bra och dåligt antar jag. Den största fosterblåsan hade skrumpit ihop. Fanns dock ytterligare två väldigt små fosterblåsor. Var väl dock tveksamt om de skulle ta sig. Och om de gjorde det så var det tvillingar. Och det är tydligen något som man inte vill ha. Utan då brukar man ta bort det ena fostret. Och det är ju alltid farligt att göra ingrepp. Risken är då stor att båda dör.
Så vi får se under veckan om hon går in i brunst igen eller inte. Hur som helst vilar hon nu, för att de små "blåsorna" ska ta sig och bli bebisar. I annat fall blir det till att åka i slutet av veckan för ytterligare en insemination.
Vet inte om jag skrivit om det tidigare, men vår lilla kaninhona försvann natten till söndagen (familjedagen). Det som var värst i den historien, förutom att det givetvis är väldigt tragiskt att Daisy inte kommit tillbaka ännu, är att hon efterlämnade sig 5 små, små kaninungar. Dessa 5 ungar har vi nu uppe i Irénes hus och "flaskmatar". Läste på nätet att det i stort sätt var omöjligt att föda upp kaninungar för hand. Och hade därmed inte så stor förhoppning om att det skulle få ett lyckligt slut. Men man vill ju ändå försöka! Så vi åkte iväg och köpte kattmjölsersättning (var det bästa enligt djursjukhusen) och började mata dem. Första dagarna gick kaninerna ner i vikt, och tyckte inte så värst mycket om mjölken. Det var ju inte "mammas".. De vägdes före och efter matning på en brevvåg för att vara säker på hur mycket ersättning de fått i sig. Men nu en vecka efter "omhändertagandet", så äter kaninerna med full aptit och börjar nu stadigt öka i vikt. Förhoppningarna på att de ska klara sig är nu mycket, mycket större!
(några av bebisarna. 4 "svarta" och 1 "vit").
Kommentarer
Trackback
