hjalmsattra

Uppdateringen här är urusel. När Mathias hade simträning, hade jag tid över för uppdateringar. sedan och nu blir det lite löjligt, fixade jag fina "fejknaglar" över jul. Då blev det helt plötsligt svårt att skriva på tangenterna :)

Skämt å sido, Allt som händer runt omkring en, blir ibland för mycket. Tiden måste prioriteras. 

 

Igår kom vår nya lilla B-ponny hem till oss. Han heter Moflos Fronda och kommer från en familj i Piteå. mamman i familjen har ridit in honom, så han ska vara utbildad till LA. Känns skönt att slippa börja från början. Räknar med att han kommer gå med lite under nästa vecka.

Jag har börjat kalla Fronda för Lill-prinsen, för att han är så sockersöt! Lite mindre än vad jag trodde, men han har ngt längre ben än shettisarna. Tyngden han kan bära blir nog tyvärr inte mer. 

 

Många av stona på gården är brunstiga. Märks både i hagarna och när de ska gå förbi någon snygg valack ;)

planen för i år är att Trixie ska åka iväg på betäckning. Till Nyköping där nordsvenska hingsten Rykt står. Vill ha fölet redan mars, april nästa år, så i så fall måste hon åka i april maj. Får räkna ordentligt så hon bara behöver vara borta över brunsten (1 vecka).  Trixie är ju kvalad till SM i bruks även i år, så vi måste ju vara hemma å träna en del. 

Och så måste fölet hinna bli 12? Veckor, OM vi skulle kvala även för 2015. 

 

Så nu har inkörningen på Mabuza tagits upp på allvar igen. Måste ju ha något att träna å tävla när Trixie är lite mammaledig. Mabuza har ett sådant kanontemprament. Så det borde inte bli ngr problem. 

 

Betty o Gerda har fått testa på lektionslivet. Verkar fungera bra. Särskilt Betty är duktig. Gerda är lite för mycket "framåt" just nu. Men det fixar sig säkert med mera träning. 

 

Nu nu ska jag följa med sambon till taxfreen på Finlandsbåten. 

Vill du ha större koll på vad som händer hos oss, gå in på Facebook - Hjälmsättra Gård

Efter många turer till Brännbacken för papppa och mig, med både isolering och plastrester från jobbet med ridhuset, lyckades både sanden och sargen komma på plats. Visserligen fick pappa jobba en hel dag med att köra ut sand och jag fick ryggskott och var sängliggande dagarna före. 

Men dagen D blev kanon!

 

Tanken var att jag skulle ha kört 8-spann på invigningen. Men att komma upp på kuskbocken kändes omöjligt, och Pernilla körde 4-spann istället. Jag o Catharina satt bak. Jag berättade lite om historien om "hur vi kom dit vi är idag", Catharina klippte band

Ja det har gått någon vecka sedan det hemska hände-Zister fick tarmvred. Precis om James. Och det blev lika sorglig utgång..

 

Två mycket härliga barnponnyer, på mindre än två veckor.. Mitt hjärta blöder bara jag tänker på dem!

 

Det var torsdagen den 28 november. Sandra Rosshagen hade morgonen denna dag. Hon ringde mig vid 8 tiden och berättade att Zister inte verkar må så bra. Jag tänkte att det kanske "bara" var en vanlig kolik. Bad mamma gå ner och ta tempen och Sandra att gå ut och promenera, medans jag åkte upp till stallet.

Väl i stallet, såg jag att detta är precis samma som James. Visste nästan på en gång att detta kommer inte gå bra.

Zister var svettig, skakig och la sig ner hela tiden. Ringde givetvis distriktsveterinären på en gång, som skulle komma så fort de kunde.

Medans vi väntade, ställde vi in Zister i Mabuzas box. Så hon kunde lägga sig ner lite lättare. Vi passade också på att släppa ut hästar, jag och Sandra. Var ju inte så mycket vi kunde göra för Zister. Hon bajsade (precis som James), flera gånger under Sandras promenad. Så någon vanlig förstoppning var det ju inte tal om.

 

När veterinären väl kom, gjordes samma undersökningar som på James. Kanske att jag kände mig ännu lite tryggare med denna unga veterinär. Hon hade jobbat som sjukvårdare på Ulltuna innan hon själv blev veterinär. Så hon hade träffat på många hästar med just "kolik".

Vid undersökningen trodde hon nog redan då, att det var tarmvred. Inget man kan se utan att "öppna" hästen. Och just det hade vi bestämt att inte göra. Det är mycket dyrt (70-100 000 kr) och det är ungefär 50-50 att det går vägen. Det som gjorde henne lite osäker på om det skulle kunna vara en kraftig förstoppning, var att det låg lite packat, hårt bajs, just där tarmen "svänger" tillbaka. Det som talade för tarmvred, var att hon kände "strängarna" som tarmen hänger i.

Men vi gav självklart inte upp, utan att försöka hjälpa Zister. Zister fick smärtsillande och massor av parafinolja för att "lösa upp" proppen. Hon sattes också på dropp.

Jag och Sandra hjälptes åt att få i henne 10 liter vätska, innan hon återigen fick ont. Vi ringde direkt veterinären som skulle komma så fort hon kunde.

 

Zister fick återigen smärtstillande och mera dropp. Hon kändes likadan som vid första undersökningen. Men vi ville försöka med mera dropp och mera smärtstillande för att se om hon skulle bli bättre. Vi var väl ganska säkra på utgången, både jag och veterinären. Men hoppet är det sista som överger en. Och alternativet kändes så tungt.

Veterinären skulle bara åka till Skånsta ridskola för att behandla en kolikhäst även där, så hon skulle komma tillbaka direkt efter det.

 

Vid 18:00-tiden tog vi beslutet att låta Zister somna in. Vi ville inte att hon skulle behöva lida mer. Och det fanns inget mera vi kunde göra.

 

Veterinären sa att det fanns inget som vi kunde gjort för att det skulle ha blivit en annan utgång. Det hade inte blivit annorlunda om vi åkt till djursjukhuset. Utgången hade blivit den samma..

Hon sa också att tarmvred är inget som vi "har gjort" eller inte. Det hade inträffat ändå. Det är bara otur, att vi fått två hästar på så kort tid. Kändes bra, men lika ledsamt ändå. Jag känner mig konstant orolig att jag ska hitta ytterligare en svettig häst vid morgonfodringen..

 

Vi är nog många som kommer sakna denna vackra, go´a häst!

Sitter återigen i simhallen och väntar på att Mathias ska bli klar på simskolan. Får inte sitta och titta när han tränar, så jag sitter uppe på "hyllan". Fast då å andra sidan får jag lite tid över till bloggandet.

 

Ytterligare en vecka har alltså gott med ridhusbygget och stallet. Borgakillarna (ridhuset) är väl så gott som klara. Monterar fönster och beslag. Besvikelsen ligger väl just nu i att de är så försenade. När jag ringde i slutet på veckan, sa de att de skulle vara klara i mitten på denna. Men idag, fick jag svaret att de troligen behöver några dagar in i nästa också. Håller på att bryta ihop när de förlänger och förlänger. Får väl skylla mig lite själv, då jag har så lite erfarenhet av byggnationer, att jag missat att det står i kontraktet när de ska vara klara. Godtrogen som jag är, tror jag ju på det dem säger. De har ju byggt en massa hallar innan.

Idag lovade dem i alla fall att "stallgänget" får gå in och börja bygga sargen på onsdag/torsdag. Då sparar vi ju lite tid i alla fall. Hasse (stallchefen) har lovat att ta hit alla sina "gubbar" till det.Tror dem är 6-10 st?

Och både Fredrik (chef på borga) och Hasse har lovat att vi ska kunna ha invigningen den 8:e

 

Idag har i alla fall elektrikerna satt upp allt lyse över manegen. Stallkillarna har börjat bygga andra raden boxar i stallet. Så det går ju framåt i alla fall.

 

Vad gäller rideleverna, så har vi börjat perioden med lite dressyrprogramsridningar. Det har gått bra, men underlaget var lite hårt och knöligt efter några dagars minus.

Några grupper har också haft teori.

 

Just det! Jag har ju inte berättat om alla nykomlingar! I onsdags var pappa och jag och hämtade två shettisar som heter Gerda och Betty Boop. De är 9 år gamla och har alltid "bott" ihop. Så nu behöver dem ridas till lite, innan de får börja gå på lektionerna. Det som gjorde att jag valde dessa tjejer, var att de ska vara 110-112 cm höga. Bra höjd för de som börjar bli lite långa på shettisarna, men ännu känner att B-ponnyerna är lite stora.

Hej hallå!

 

Får köra en liten sammanfattning av senaste tiden. Blir lätt att man inte tar sig tid att skriva här på bloggen, när livet går lite för fort. Jag hoppas att ni även följer oss på Facebook - Hjälmsättra Gård. Den uppdateras nästan dagligen. 

 

Ridhuset är nu nästan färdigt. Eller ja, jag får hela tiden olika svar om när det ska vara klart. Frågar jag "cheferna" så ska det vara klart i slutet på veckan. Frågar jag dem som jobbar med det, så är det 3 veckor kvar!

Hoppas dem reder ut det nu. Så vi vet. Kanske arbetarna jobbar långsammare för att de tror att de har tre veckor på sig? Vi vill ju nu in och sätta upp lyse och sarg!

 

Idag när jag var uppe i stallet och fodrade, så körde killarna fast bakom bortre gaveln. Just i vid den gaveln, har dem gräft upp för att fästa en plint bättre. Så jorden runt omkring är väldigt lös. Pappa körde dit mera grus och försökte "trycka" fast underlaget. Blev inte så värst mycket bättre, så jag har beställt hem mera grus. Hoppas det kom nu under eftermiddagen, så vi kan köra på det imorgon förmiddag. 

Ibland känns det som man är lite för snäll. Det verkar nästan som det är jag och pappa som har ansvaret för att köra ut grus. Vilket det inte är! Men samtidigt hamnar man lite i kläm mellan Borga (ridhuset) och Westergren (stall och mark). Och så vill man ju inte ha mera förseningar! 

Förra veckan när pappa var i Jämtland för att hälsa på lite syskon och släkt, fick tom jag köra ut grus. Tror jag inte blir erbjuden jobb efter detta, men jag är ändå ganska stolt att jag ändå kan, om än lite hjälpligt!

 

Imorgon är det planerat att elektrikern ska komma och sätta upp lyset i ridhuset. Hade blivit lovad att det inte spelade någon roll när de kommer. Att Borga-killarna skulle anpassa sig för att jobba på andra väggen, om elektrikern behövde vara just där. Men idag ändrade dem sig igen. Nej, det passade inte förrän på torsdag. Så nu är jag osäker på hur elekterikerna gör. Om de kan jobba i stallet eller i teorisalen fram till torsdag? Skitjobbigt, helt enkelt! Om mitt hår var grått innan, så är det inget emot vad det kommer vara när detta projekt är i land..

 

Hör av mig med mera info, när jag vet mera..

 

I tisdags morse (v.45) hittade jag James alldeles svettig på morgonen. Att det var något som var fel på honom förstod jag direkt. Efter temptagning, lite promenader, beslutade jag mig för att kontakta distriktsveterinären. Medan jag väntade på att hon skulle komma, släppte jag ut hästar och mockade i spiltorna närmast James. Så jag kunde hålla lite koll. Medans jag väntade, bajsade James. Tänkte att det kanske var på bättringsvägen. Men James skakade fortfarande något och var samtidigt även svettig. 

När väl distriktsveterinären var på plats, undersöktes James genom ändtarmen för att se om han var förstoppad och om tarmarna var "gasfyllda". (Tarmarna var lite gasfyllda). Tove som veterinären heter, stoppade även ner en slang genom James nosborre för att se om han var "fylld" i magsäcken? Är lite osäker på exakt vad hon gjorde i näsan. Men hon fyllde honom med vatten denna väg, för att sedan se vad det var som kom upp och färgen på detta. Summan av alla undersökningar blev att James hade dålig cirkulation och väldigt hög puls pga smärtan. Tove rekommenderade oss att åka till djursjukhuset Ulltuna i Uppsala för att ta ett prov rakt in magsäcken. 

Självklart lastade vi in James i släpet och åkte. 

Som tur är kunde Anna hoppa in och ta ridlektionerna denna kväll. Så jag kunde koncentrera mig helt på James. 

 

Väl på Ulltuna, stod det säkert 10 personer runt James och satte kanyler och tog prover hit och dit. Pulsen var om möjligt ännu högre, medans tempen var normal. Det första denna veterinär sa, var att bara undersökningen kommer att kosta 15000 kr. Men vad gör man, har man ett sjukt djur som eventuellt går att rädda, säger man givetvis -fortsätt.

Även denna veterinär gjorde samma undersökningar som distriktsveterinären. Och James var så duktig! Han stod snällt i undersökningsbåset och lät dem jobba.

Efter veterinären lättat på trycket i magsäcken, hade pulsen gått ner till nästan normal nivå. Han ställdes in i en box med en massa dropp. Pulsen och James lugn, gjorde att jag trodde den värsta faran var över. Att han precis som Finesse (förra året i slutet på november) skulle klara sig. Att vi skulle kunna hämta honom och övervaka honom själva, under onsdagen.

 

Tidigt, tidigt onsdag morgon, ringde jourhavande veterinär och sa att det inte gick att medicinera James mera. Att ingenting hjälpte längre. Eventuellt kunde en buköppning hjälpa. (minst 60-70 000 kr) Men att prognosen var osäker och en otroligt lång konvelecens. Distriktsveterinären hade avrått mig från att göra detta, vilket gjorde att det var lite lättare att säga, att han tyvärr får somna in. När jag harklat ur mig dessa svåra ord, säger även denna veterinär, att jag gjort alldeles rätt. Men inte var det lättare för det. Kanske nu två veckor efter, när man fått något mera distans. Men jag gråter fortfarande när jag tänker på vad jag förlorat.. James <3 

Det är just detta som gör att man ibland i frågasätter om man verkligen ska utsätta sig för sådant här. För det är ju baksidan av att äga så många djur som jag gör, att man ibland blir tvungen att ta svåra beslut.

 

Jag vill tacka alla som skrev fina ord på Facebook. Det tröstade lite. Tack!

 

Nu vill vi minnas James som han var; En stor vacker fuxvalack, som var en fin barnhäst och som verkligen kunde springa snabbt i precisionstävlingar!

På söndagen var det brukskörningen som skulle avgöras. Vi hade otroligt lite starter. Verkar vara så i många län. Vi har varit bortskämda med många starter pga att vi har så stor körsektion hos oss. Men just nu verkar brukskörningen inte vara så populär här. Kanske blir skillnad till nästa år?

 

Vi byggde om banan från ridning till körning under lördag em/kväll. Vi hade sådan tur att det börjar spöregna precis när vi var klara. Sedan regnade det något kopiöst under natten. Men vi fick en fin dag på söndagen. Något blöt mark bara.

 

Tror stationerna var lagom svåra. Blir lite fel här och där på ekipagen. Det måste ju vara lite svårt, så det skiljer ekipagen från varandra. Samt att det inte blir en chock när man kommer på SM sedan. För där är det svårt och hård konkurrens. Kanske vändrutan var lite för svår, men å andra sidan klarade Catrin och Camomille den, med lite trix och fix. Det blev tätt mellan 1:an och 2:an i ponnyklassen. Det blev tiden som avgjorde.

Segrade gjorde återigen Sophie och Romang.

Kul var att vi hade två nya ponnyekipage som bägge körde väldigt fint. Behöver dock träna lite mera backning innan nästa år.

 

I storhästklassen var det klent med startande. Segrade gjorde jag och Trixie. Dock med endast 2 (eller var det 3?) straff. Så vi hade nog varit svårslagna oavsett. Trixie kändes klockren inne på banan.

Min andra häst, Kim Lii, behöver tränas mera så vi får till "smådetaljerna". Det blev "allt eller inget" kändes det som för oss. Men å andra sidan har jag aldrig kört Kim Lii i bruks. Så man kunde väl inte förväntat sig mera ;)

Men det är en fin häst/ponny, med framtiden framför sig om man lägger ner lite mer träning! 

 

Prispallen blev följande;

1:a Sophie Hylén - Romang

2:a Catrin Sellerman - Camomille

3:a Emilia Jonsson - Bradstone Triss

 

1:a Maud Karlsson - Hästbackens Trixie

2:a Maud Karlsson - Kim Lii

 

 

 

Några av er har säkert sätt att vi haft Distriktsmästerskap i Bruksridning och Brukskörning här på Hjälmsättra i helgen som var. Det är Stockholms län som avgör vilka vi ska skicka till SM sommaren 2014 för att representera.

En från ridklassen, en för körklassen ponny, och en från körklassen häst.

 

Hela förmiddagen på fredagen och nästintill hela eftermiddagen gick åt att bygga ridningens bana. Det var jag, min mamma och min pappa som fixade och trixade tills vi kände oss nöjda.

Ibland blir jag bara sååå trött på ridhusprojektet och stallbyggnad osv.

Jag får med kort varsel, i princip varje gång, fixa med det ena och det andra. I fredags, ja då fick jag ju faktiskt reda på i "god tid" att det skulle komma en transport med isolering på måndagen, Och i tid för att även hinna ringa och boka också! Så lång varsel brukar jag inte få. Så glad i hågen ringer jag och bokar att de ska vara på plats kl.08:00 på måndag. Då jag någon timme senare fick veta att det skulle komma ytterligare en lastbil med fönster ca kl.10:00, ringde jag återigen firman med "trucken" och sa att det kommer ytterligare en lastbil, så att firman skulle förstå att trucken behövde vara kvar även till denna bil. Tyvärr så missförstod receptionisten (tydligen är de två damer på denna tjänst) detta, och trodde att jag bara skulle ha en truck kl.10:00.

Måndag morgon ca 8:00 ringer "fönsterbilen" och säger att de är på plats inom snar framtid. Jag tänkte att det är ju inga problem för att trucken är ju redan där och lastar av isoleringen. Men när jag kommer upp till stallet ca 8:30 står där ingen truck. I min förvirring, tänkte jag att jag kanske bokade den till 09:00 då. Jag är så stressad att jag glömmer lite vad jag gjort... Men kl.09:00 när det fortfarande inte kommit någon truck, ringer jag till uthyrningsföretaget och hör var trucken befinner sig. Hon säger då att den är avbokad och kommer först kl.10:00. När de förstår att det redan är bilar här, så säger dem att de skickar trucken med en gång. Skönt tänker jag och tänker att de kommer väl vid 9:15 ungefär, och meddelar chaffören att den är på väg.

Men det drar ut på tiden och chaffören blir irriterad och tjatar på att det är jättedåligt att det inte finns någon som kan lasta av, och att han har minsann fler körningar. Tilläggas kan att hans "chef" sa att de absolut tidigast skulle kunna vara hos oss kl.10:00, då jag ville dra ihop tiden som trucken befinner sig hos oss.

kl10:00 kommer trucken och då har "fönsterchaffören" ringt och skällt på mig flera gånger.

Isoleringsbilen kom även han kl.09:00. Detta var en långtradare som inte får plats och vända på vår lilla stallplan. Han står dock tålmodigt och väntar på busshållsplatsen. När väl fönsterna är avlastade och trucken kommer upp till mig för att kolla vart vi ska lägga isoleringen, ser nog truckföraren att jag är rätt sönderstressad av allt och han är då jättego´och löser avlastningen själv tillsammans med isoleringskillen.

 

Jag lääängtar tills alla byggarbetare är klara och flyttar från Hjälmsättra!

Jag brukar kunna trösta mig med i all denna stress, att VI får ju i alla fall något otroligt bra av allt detta. Men igår hjälpte inte det...

 

 

Ytterligare en vecka till ända. Eller ja, söndagen är ju kvar, men det är vanligtvis inte min jobbardag.

 

Vad har hänt denna vecka? Jo, massor på ridhusfronten. I torsdags sattes alla plintar ner i plinthålen och det sattes upp någon slags "sarg"? runt omkring. Nu ser man verkligen vart och hur ridhuset kommer se ut. Superkul! Känns lite som om drömmen är på väg att slå in?!

Enligt Borga så kommer dem och sätter upp stommen och väggar/tak om 2 veckor. Sedan tar det 3,5 vecka hos oss, innan det står upp. Givetvis är det en hel del jobb efter detta också. Elen ska ju in och det ska byggas sarg, till att börja med innan vi kan använda ridhustet. Men i vinter, då är vi inomhus när det är snöstorm och halt! Skönt, skönt, skönt!!!!

 

Denna vecka har det också börjat en hel del nya elever. Vi har tre nybörjargrupper som började denna termin. Söndag kl.09:00- Mathilda o Pernillas grupp, lördag kl.14:30 och onsdag 16,30. Kul att så många hittar oss. Redan innan annonsen i Kanalen hade jag fyllt 1,5 grupp. Var sedan de andra kommer ifrån - kanalensdag eller annonsen i kanalen, vet jag inte. Men de börjar på Vår ridskola! Måste ju betyda att vi är bra! Eller hur?!

 

Tyvärr är Kaspian fortfarande skadad. Tänkte att jag åker till veterinären på måndag och kollar hur jag ska fortsätta behandla honom. Har ju inte så många stora hästar, så det känns när en av dem inte går.. Sedan är det givetvis jättesynd om honom!!

 

Vad mer har hänt? Jo, Tippen har flyttat tillbaka hem till stallet. Åkte hem med honom i måndags. Har dess efter inte sett honom förrän på lördagen. Känns kanon att jag nu ser att han mår bra! Jag mår lite dåligt när jag inte har daglig kontakt med mina älsklingar..

 

Imorgon kommer förhoppningsvis våra nybeställda "körvagnar". Det är bla Kim Lii, Mixie och Zister vi tänkt på vid beställning. Många av er tycker säkert att vi har tillräckligt med vagnar. Ja, kanske. Men många är gamla och behöver säljas/bytas ut och vi har många körhästar nu. Kul!!

Vagnarna kommer från Kutzmannvagnar. Blir spännande att provköra. Hoppas en av dem passar Trixie också. ;)

Förövrigt har Sarah och Sophie ett ridkalas mitt på dagen imorgon. Brukar vara uppskattat. Hoppas på fint väder både för deras och våran skull!

 

Ses igen!

kramar Maud

 

På somrarna brukar vår stallkatt Tippen vandra iväg och tillbringa sommaren någon annanstans. Han trivs inte när stallet är tomt.

Så när vi såg Tippen den 11 augusti, hade det gått ca 3 veckor sedan vi såg honom sist. Tyvärr upptäckte Nathalie ett äckligt varigt sår på hans sida. Så vi stoppade in honom i min bil och åkte hem med honom hem till mig.

Jag tyckte såret såg rätt äckligt ut, så jag ringde till Albano och bestämde mig för att åka in med honom för att få lite dränage i såret. Vi fick sitta åtskilliga timmar innan vi fick beskedet att Tippen var för smal för att orka med att få ett dränage insatt. Så hem fick vi åka med uppgiften att tvätta och se till att såret inte läker utifrån. Utan inne från och ut. Nu har det gått 18 dagar och vi har fått förlängd antibiotika en gång. Tippen är pigg och rätt nöjd med att vara inne. Såret varar lite fortfarande men det känns som det kommer ordna sig.

Första tiden tyckte Tippen att det var otroligt jobbigt att vara inomhus och höll oss allihop vakna på nätterna :D

Men om allt går som det ska, flyttar Tippen hem till stallet igen om ngn vecka.

På måndagen efter alla bravader, hade vi bestämt att vi skulle ha en "medryttaruteritt"

För att få lite sammanhållning och att vi inte alltid samlas för att jobba.

Det var hela 24 stycken med på ritten. Undrar om de vi mötte på vägen, trodde att vi är så många i varje ridgrupp :)

 

Medans jag och pappa var och tävlade i Johannesberg, ansvarade mamma och Mathilda för kanalens dag.

Tyvärr sammanfaller dem alltid på samma helg..

Men enligt rapport gick det jättebra. Alla hästar skötte sig bra och tjejerna som var med; Emilia, Malin, Sofie, Ida, Hanna, Sandra och Melinda, fick gå och gå med ridsugna barn hela dagen.

Jag tackar er ödmjukast för hjälpen!! Det var bra reklam ni gjorde!!

Sitter och skriver efter en ganska hektisk helg. Jag och några av våra stallkompisar, har varit och tävlat på Johannesbergs anläggning.

Jag, pappa och Nathalie åkte upp med Trixie, Zister och Didrik redan på fredagseftermiddag. Egentligen skulle även Ulrika och Kaspian åkt med. Men tyvärr hade Kaspian trampat sig (eller något), så han var halt. Verkligen jättetråkigt när man sett fram emot något mycket och så blir det inte så.

Det var lite lyxigt att åka upp med hästarna redan på fredagen. Men dels så kostar det lika mycket att ha hästen där en dag som hela helgen. Så vi valde det senare.

Lördagen bestod av dressyr och precision. Min groom - pappa, snodde tävlingsledningen till att vara funktionär i "Funktionskontrollen". Man måste gå igenom en funktionskontroll innan man får starta. Det är en koll så ingen kör med undermåligt material. Tyvärr gjorde ju det att Jag fick klara mig själv med allt. Inte helt optimalt. Men jag förstår också att tävlingsledningen var desperata. Så då får man ju försöka klara det.

Dressyren gick bra tycker jag. Trixie känns bättre än någonsin. Tyvärr tror jag nog att jag nästan fick sämre poäng än tidigare. Varför? Ja, det är en bedömning. Går liksom inte att göra så mycket åt. Hoppas att de dömer upp längre fram. För vi HAR gått framåt i dressyren.

Precisionen är roligare. Där går det inte att döma. Där är det resultatet som visar. Jag körde Trixie mycket i galopp på banan. Galoppen är något som i har börjat med nu under sommaren. Förut kändes det som Trixie skulle skena iväg när vi skulle prova. Men nu går det bara bättre och bättre. Tyvärr rev vi en boll. Samtidigt vet jag att jag och Trixie måste börja galoppera om vi ska ha en chans. Och när vi tävlar, tävlar vi för vinst. Ju mer vi galopperar, ju säkrare kommer vi bli. För riva bollar brukar inte jag göra. Men det gjorde även de andra, så det räckte till en första placering ändå!!

Vill också passa på att gratulera Pernilla och Didrik som körde hem en andra placering i precision i sin klass!!

Mamma och min bror Roger kom på besök till tävlingsplatsen. Så de följde med mig upp till stallet och hjälpte mig att fixa iordning Trixie. Därefter började pappa och jag gå maratonhinderna som vi skulle tävla i dagen efter.

Kändes riktigt bra. For upp en sväng till stallet igen, efter att prisutdelningen var slut, för att fixa det sista innan vi begav oss hemåt. Var väl hemma vid 19-tiden.

Söndagen var maratondagen. Det som jag tycker är allra roligast! Åkte upp till Johannesberg tidigt för att förbereda både häst och vagn med allt som ska fixas. Listor på tempon, tidtagarur, fläta svansen och sätta på skydd. När allt det var klart, var det dags att gå ner till funktionskontrollen igen. Denna gång då man faktiskt kan ha bytt vagn från dressyren till maraton. Det har jag.

Vi blev godkända och körde iväg till start.

Första sträckan på banan var drygt 3,5 km lång. Första kilometern körde vi lite för fort och fick "lufsa" lite långsammare i andra kilometern. Vi kom i mål på A-sträckan på rätt tid.

Efter A-sträckan kommer D-sträckan. Det är en skrittsträcka på 600 meter som ska gå i 7 km/timmen. Visste inte hur det skulle gå, då vi förra året körde i 6 km/timmen. Men vi kom i mål med drygt 30 sekunders marginal.

Nu var det dags för en 10 minuters paus. Vi fick varva ner lite och träffade på Pernilla, Nathalie och Didrik som hade startnumret före oss. Trixie kändes pigg och fräsch inför sista E-sträckan.

E-sträckan var denna gång ca 6,5 km lång. I den sträckan ligger också hinderområdena. Sträckan har en min och maxtid som man ska hålla sig inom och i hinderna är det snabbast tid som gäller.

Första hindret, VM-porten gick så bra att jag fick snabbast tid av alla. När jag gick det hindret såg jag att alla andra gick en annan väg. Men pappa och jag hade kommit fram till att vår väg var bättre. Och det var den ju!

Resten av hindrena gick också snabbt. Så gott som näst snabbast tid i de andra.

Väl i mål kändes allt riktigt bra. Trixie var fortfarande pigg och fräsch. Och det är det viktigaste!

Summan av sumaran blev en andra plats i maraton och en andra plats totalt när man la ihop alla tre grenarna.

Blogguppehållet-

Såg att det fortfarande är ngr som går in och kollar in bloggen då och då. Varför har jag inte skrivit på så här länge?

Har inte haft ngn ork och tid till det faktiskt. Det har varit ett "hästjobb" att först jobba med alla ansökningar till arvsfonden, för att få vårat ridhus, och när det väl gick i hamn, så började jobbet med att rensa upp så vi skulle få plats med ridhuset. Detta har gjort att jag "dubbelarbetat" en ganska lång period nu.

Har det lugnat ner sig? Kanske. Hoppas på det. Vågar inte lova att jag hinner med att uppdatera jämt. Men jag gör ett försök.